LSD �r ett syntetiskt och psykosframkallande kemiskt preparat, klassat som narkotika. Det framst�lldes 1938 och slog igenom under 60-talets hippier�relse. D� hette det att medlet kunde f�rl�nga ytterligare en dimension av det egna medvetandet. I Sverige blev LSD popul�rt under 70-talet.
Hur upplevs det.
En LSD tripp kan p�g� fr�n n�gra timmar till ett dygn. Under ruset f�rvrids alla konturer och verkar sm�lta bort, f�rem�l kan �ndra f�rg och form, krympa eller v�xa. N�rliggande ljud �ndrar sin volym. Kroppen k�nns f�r�ndrad, omv�xlande tyngre och l�ttare och tycks sakna kontakt med hj�rnan. Under en tripp brister ofta impulskontrollen som �r f�rklaringen till de brutala v�ldshandlingar och sj�lvmordsf�rs�k som drogen ibland utl�ser. Fruktade komplikationer till LSD-missbruk �r dels snedt�ndningar som kan p�g� i veckor och dels �tertrippar som kan �terkomma flera m�nader efter den ursprungliga trippen.
Hur p�verkas kroppen.
LSD p�verkar hj�rnan, ger f�r�ndrad sinnesst�mmning, hallucinationer och andra symtom som kan liknas vid schizofreni. Medlet har anv�nts kring forskning och behandling av tv�ngsneuroser och schizofreni. Dessutom kan medlet ge fosterskador och skador p� arvsmassan. Forskare har funnit att vissa droger inverkar p� v�r dr�mtid. LSD g�r det m�jligt att tr�da in i dr�mmens inre universum utan att f�rlora medvetandet. D�rf�r kan LSD betraktas som en utvidgad form av dr�mtydning som �vertr�ffar och f�rl�nger den vanliga dr�mperioden.
Behandlingen �r psykiatrisk. Patienten m�ste f� lugn och ro och ev. behandlas med neroleptika. Prognosen �r relativt god men i vissa fall kan LSD leda till l�ngvarig psykos.
