Amfetamin �r ett centralstimulerande medel som klassats som narkotika. Tidigare har det anv�nts som aptineds�ttande och allm�nstimulerande medel, men har sedan l�nge inte existerat som l�kemedel i Sverige. I norden anv�nds amfetamin endast mot den s�llsynta narkolepsin och i forskningssyfte. Under 50-talet s�ldes amfetamin i tablettform, (bantningstabletter), som man krossade och l�ste i vatten och sedan injecerade. Amfetamin injeceras, snusas, sniffas eller dricks, pulvret kan ocks� viras in i hush�llspapper och sv�ljas som en sn�boll.
Hur upplevs det.
Amfetamin stimulerar psyke och driftsliv. Under "p�t�ndning" som varar 6 - 8 timmar, blir missbrukaren �veraktiv, retlig och labil. Han forts�tter att under veckor ta nya injectioner tills orken eller f�r�det tar slut. Sedan f�ljer symtom som tr�tthet, depression och �ngest, som i sin tur botas med alkohol och lugnande medel.
Medlet ger en k�nsla av energi och livslust, f�rjagar tr�tthet och koncentrationsbrist. I h�gre doser ger det eurofobi och f�rst�rker sinnesupplevelserna. Det sympatiska nervsystemet stimuleras i h�gre eller l�gre grad efter dosens storlek och personens k�nslighet. Puls, blodtryck, �kad andningfrekvens, vidgade pupiller och muntorrhet �r exempel p� vad som sker. �ven behovet av f�da och s�mn f�rsvinner. Amfetamin�verdos k�nnetecknas av paranoia, krampanfall, hj�rnp�verkan och cirkulationskollaps.
Hur p�verkas kroppen.
Riskerna f�r missbruk vid legal anv�ndning �r sm�, men m�ng�rigt bruk kan orsaka misst�nksamhet och paranoida reaktioner. Beroendet av amfetamin �r lika psykiskt som fysiskt. Toleransen �kar och doserna blir st�rre. Injectionsmissbruket medf�r avmagring, lever och tandskador, indirekt kan det leda till blodf�rgitning, lunginflammation, kanylgulsot och HIV/AIDS. Vid missbruk f�rekommer stereotyper, d.v.s. att missbrukaren st�ndigt utf�r samma meningsl�sa mekaniska saker. Han kan t.ex. om och om igen skruva s�nder och s�tta ihop sin klocka.
Lindriga f�rf�ljelseideer och vanef�rest�llningar kan stegras till psykoser som liknar paranoid schizofreni. Behandlingen sker genom psykriatisk v�rd, genom st�d i �ppen v�rd och vistelse p� behandlingshem som kan ge tr�ning i att leva drogfritt.